LSS personkrets
LSS personkrets, vad är det egentligen? Och vad betyder det där med grundläggande behov? En jurist inom LSS-juridik reder ut begreppen.
Om personkretsen, grundläggande och övriga behov
Lagstiftningen
De lagar som reglerar vem som har rätt till personlig assistans är främst lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, samt reglerna om assistansersättning i socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. De mest grundläggande reglerna finns dock i LSS, eftersom det är där som personkretsen och grundläggande samt övriga behov definieras.
Det går inte att säga att en person kommer att beviljas personlig assistans enbart utifrån en specifik diagnos eller ett visst behov, utan det är flera krav som ska vara uppfyllda. Nedan beskriver vi kraven och några av de vanligaste begreppen inom personlig assistans.
Vem tillhör personkretsen?
Personlig assistans är en av flera insatser som kan beviljas enligt lagen LSS. Gemensamt för insatserna är att den som söker insatsen måste tillhöra en av tre så kallade personkretsar, vilket framgår av den första paragrafen (1 §) i LSS. De som tillhör lagens personkretsar är personer:
- med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
- med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
- med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Observera att det alltid är den som söker personlig assistans som ska bevisa personkretstillhörighet. Detta görs vanligen med hjälp av ett läkarintyg.
Personkretsen enligt LSS = den grupp av personer som kan få insatser enligt LSS.
Vem bestämmer personkretstillhörighet?
Den som utreder din rätt till personlig assistans måste alltid bedöma om du tillhör personkretsen eller inte. Därför vet du inte om du tillhör en personkrets förrän en utredning om personlig assistans har gjorts.
Personer med utvecklingsstörning och autism kan ibland sägas automatiskt tillhöra personkrets 1., men det förutsätter att diagnosen fastställts genom exempelvis psykologutredning.
Vad händer om jag inte tillhör personkretsen?
Då kan du inte beviljas personlig assistans eftersom du inte omfattas av lagen LSS. Om du har fått ett sådant beslut och är missnöjd, kan du anlita en jurist inom LSS som hjälper dig att överklaga beslutet.
Behov av insatsen
Ibland pratar man om att LSS är en rättighetslagstiftning. Det beror på att om den sökande har bedömts tillhöra en av personkretsarna, har denne rätt till insatser enligt LSS om denne också behöver hjälpen i sin livsföring och behoven inte tillgodoses på annat sätt (7 §).
Det är en vanligt förekommande fråga vad det innebär att den sökandes behov tillgodoses, eller inte tillgodoses, på annat sätt. Ett exempel på när den sökandes behov normalt anses vara faktiskt tillgodosett på annat sätt är när denne bor på ett särskilt LSS-boende eftersom boendet då ansvarar för att tillgodose sökandens alla behov där. Den som bor på ett LSS-boende kan alltså i regel inte beviljas personlig assistans, utan måste i sådant fall åtminstone ha planerat att flytta från boendet för att kunna ha en chans att beviljas insatsen. Det motsatta förhållandet råder för exempelvis en strokepatient med halvsidig förlamning som fått komma hem och som vårdas av en anhörig i hemmet. Även om det i många fall är nödvändigt för den anhörige att ta hand om strokepatienten är det inte den anhöriges skyldighet att faktiskt göra det. Att strokepatienten vårdas av en anhörig innebär alltså inte att patientens behov är faktiskt tillgodosedda.
Vad betyder då det här med att den sökande ska behöva hjälpen i sin livsföring? Enligt förarbeten till LSS (prop. 1992/93:159 s. 172) måste en jämförelse göras med hur en normal livsföring ser ut för andra människor i samma ålder. Lite enklare blir det kanske om vi vänder på frågan: vilka behöver inte personlig assistans för sin livsföring? Ett exempel kan vara en person med högfungerande autism (autism = personkrets 1.) som klarar sin vardag helt och hållet själv, men kanske behöver extra stöd med sina sociala kontakter. Den personen har inte behov av insatsen personlig assistans, men kanske av andra stödinsatser.
7 § LSS = om du tillhör personkretsen har du rätt till insatser enligt LSS om du behöver insatsen i din livsföring och dina behov inte tillgodoses på något annat sätt.
Grundläggande behov
Efter personkretsbedömningen och bedömningen av behovet av insatsen följer den slutliga prövningen av den sökandes behov av hjälp med grundläggande respektive andra personliga behov (9 a §).
Med grundläggande behov avses hjälp med andning, personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra, stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom, samt stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.
Gemensamt för de grundläggande behoven kan sägas vara att de avser olika sorters hjälp med sådant som är privat, kroppsnära och/eller integritetsnära. Det betyder dock inte att alla behov som upplevs som privata eller kroppsnära räknas in som grundläggande behov. Det är inte ens all hjälp med det som specifikt anges som grundläggande behov i lagen som räknas som grundläggande behov. Som exempel kan nämnas att all hjälp kring en måltid inte anses vara grundläggande behov, exempelvis hjälp med tillagning, att duka fram och duka av eller att motivera en person till att äta maten. Krångligt, eller hur?
Varför är det då så viktigt med dessa grundläggande behov? Jo, det beror på att det är omfattningen av behoven som slutligen reglerar om personlig assistans kan beviljas eller inte. Med ”omfattning” menas hur lång tid som behövs för att hjälpa den sökande med de grundläggande behoven. Det är därför den som utreder ansökan om personlig assistans måste veta hur lång tid som krävs för att hjälpa den sökande att gå på toaletten, duscha, klä av och på sig och så vidare.
Den som behöver hjälp med grundläggande behov med mer än i genomsnitt cirka 7 timmar per vecka har rätt till personlig assistans från sin hemkommun.
Den som behöver hjälp med grundläggande behov mer mer än i genomsnitt 20 timmar per vecka har i stället rätt till assistansersätttning från Försäkringskassan.
Andra personliga behov
Om de grundläggande behoven är av sådan omfattning att personlig assistans eller assistansersättning kan beviljas ska även den sökandes andra personliga behov bedömas. Under andra personliga behov faller exempelvis den hjälp med måltiden som inte ansågs vara av grundläggande karaktär, så som tillagning, dukning och diskning.
Det finns ingen uttömmande lista för vad som kan vara ett annat personlig behov, utan det är den sökandes behov och livssituation i övrigt som styr detta. Normalt sett kan det röra sig om hjälp med förflyttningar, tillsyn, fritidsaktiviteter med mera.
Anlita en LSS-jurist
Emvald Juridik hjälper dig genom hela ansökan om personlig assistans. Vi har många års erfarenhet av branschen och en genuin vilja att hjälpa till. Med stort engagemang gör vi alltid vårt yttersta för att hjälpa dig i ärenden inom just LSS och SFB. Ta hjälp av en LSS-jurist idag!
Förutom nyansökningar kan vi även hjälpa dig med överklaganden, begäran om omprövning, yttranden, återkrav med mera. Läs mer om våra tjänster samt priser.
Du är alltid varmt välkommen att höra av dig till oss!